Recension: Roky Erickson på Nöjesfabriken

Min tydligaste minnesbild från gårdagens konsert: Roky Erickson vänder sig bort från publiken och börjar ta av sig gitarren. Genast rusar två bandmedlemmar fram till honom och visar tydligt att ”Nej nej, det är en låt kvar. Vi måste spela en låt till!”. Roky tar på sig gitarren igen, spelar en låt och går sedan av scenen. Några minuter senare återvänder han pliktskyldigt för extranummer.

Det verkar inte riktigt som att Roky Erickson vill vara på Nöjesfabriken. Konserten är bitvis bra, men bitvis blir den seg och trött. Det känns som att det mesta går på rutin och ljudbilden är onödigt grötig.

Det är både stort och imponerande att en rocklegend och inspiratör som Roky står på en scen i lilla Karlstad och det märks att han har en hängiven publik även i Värmland. På Nöjesfabriken blandas hårdrockare, gråhåriga män som verkar varit med sedan 13th Floor Elevator-tiden på 60-talet, punkare i nitvästar, indiepopare och andra brokiga. Men framför allt finns här skägg. Massor av skägg. Kultfigurens musik finns i skärningspunkten mellan så många genres och han har influerat så många artister att en konsert som denna självklart tilltalar vitt skilda subkulturer.

Bäst under konserten är Goodbye Sweet Dreams från albumet han gjorde tillsammans med Okkervil River samt hitsen Two Headed Dog och Night Of The Vampire. Då känns det som att både Roky och hans band The Hounds Of Baskerville verkligen brinner till. Då känns konserten viktig. Men tyvärr har kvällen för många dalar och transportsträckor och för få höga toppar.

Betyg: 2

Ikväll spelar Roky Erickson och The Hounds Of Baskerville på Debaser Medis i Stockholm.

Kommentarer

kommentarer