NASA hittar nytt liv – jag saknar Peter Nilson

NASA har precis upptäckt en helt ny livsform – men den är inte utomjordisk. Den lever i en giftig sjö, full av arsenik, i Kalifornien.

Bakterien lever mitt ibland oss, fast på den ogästvänligaste av platser, där ingen annan skulle överleva.

Det är inte fråga om ett tidigare oupptäckt djur, eller en för oss okänd varelse. Den skiljer sig på ett grundläggande biologiskt sätt från allt annat levande på jorden.

Dess beståndsdelar är egentligen bara på en punkt annorlunda från resten av oss, ändå måste vi tack vare upptäckten omdefiniera vad vi i själva verket menar med liv.

Upptäckten kan tyckas liten men i ett kosmiskt perspektiv är den enorm. Detta vet jag, tack vare att jag nyligen läste Peter Nilsons episka rymdtrilogi ”Stjärnvägar”, ”Rymdljus” och ”Solvindar”.

Böckerna är skrivna i början av 90-talet, men såhär skriver han då, om jakten på utomjordiskt liv:

”Fantasin sviker oss. Vi kan föreställa oss att vi är kosmiska barbarer, och vi vet att vi är en djurart bland alla andra arter på jorden. Men vi tänker inte gärna tanken att evolutionen skulle kunna ta väldiga språng bortom det mänskliga.”

Livet på jorden är komplicerat och sinnrikt, men inte för den sakens skull det enda tänkbara. Peter Nilson skriver om fysikern Jerome Rothstein och hans teorier om liv i neutronstjärnor, där inte heller någon människa skulle kunna vistas.

Ändå skulle en sorts liv kunna uppstå där, precis som aminosyror och äggviteämnen en gång blev till på jorden.

”Istället för stora molekyler har neutronstjärnan väldiga atomkärnor, istället för vatten har den en glödhet ocean av neutroner. Längre in i stjärnan, spekulerar Rothstein, kan det kanske skapas stora komplex av partiklar som kallas hyperoner. Där lever kanske hyperonvarelser, som djuphavsfiskar i neutronoceanen. Och på själva ytan skulle det kunna existera stora byggen av järnkärnor, kanske rent av ett slags varelser av järn…”

När NASA nu upptäckt arsenik-bakterien, låter utdraget plötsligt inte lika otroligt. Peter Nilson redogör, förutom för de senaste forskningsrönen, även för verk av science fiction-författare som Philip K. Dick och Stanislaw Lem.

Ibland hamnar fantasiverken otäckt, men förmodligen inte oväntat, nära verkligheten. I romanen ”Solaris”, av den sistnämnda av de två, möter mänskligheten ett märkligt hav som döljer en oerhörd intelligens.

”När havet till slut försöker få kontakt med människor är resultatet fruktansvärt, havet och människan vet ingenting om varandra, de tänker inte samma slags tankar fast de lever i samma universum.”

Boken har filmatiserats två gånger, den senaste år 2002 med George Clooney i huvudrollen i Steven Soderberghs regi. Peter Nilson berättar om hur Stanislaw Lem återkommer till temat i ”Fiasko”, även då med katastrofalt resultat.

”Stanislaw Lems budskap är minst av allt orealistiskt: vi kommer att hitta liv, men vi kommer inte att begripa det.”

Även Philip K. Dick är samma tankar på spåren efter att han sent i livet drabbats av en nästan religiös upplevelse. Han är övertygad om förekomsten av intelligent liv, som kraftigt skiljer sig från vad vi känner till.

”Till en SETI-forskare kunde han säga: Du siktar för lågt, du vet inte vad du egentligen borde spana efter. Det finns intressantare intelligenser i rymden än de som signalerar med radiovågor.”

Rymdtrilogin är svindlande läsning, och spekulationer om intelligent liv i universum är bara en liten liten del av Peter Nilsons grundliga genomgång av tid och rymd.

När jag läser hans texter kan jag inte låta bli att tänka att det här är vad James Cameron borde kika på. Här finns materialet till ett kosmiskt rymdepos, som skulle bli mer storslaget än ”Avatar” någonsin kommer att kunna vara.

Ändå känns det som att han bara skrapar på ytan av vad vi vet i dag. Så mycket måste ha skett inom forskningen sedan böckerna skrevs.

Peter Nilson dog i mars 1998, för 12 år sedan. Då var han 60 år gammal. Men hur jag önskar att han fortfarande levde och fanns bara ett telefonsamtal bort.

Då kunde han förklara för mig hur allting hänger ihop.

Bilder: NASA

Läs mer om NASA:s upptäckt: Hästens mun (NASA)Aftonbladet, Dagens nyheterMetro Teknik.

Om Aron

Skriver om teknik i Metro Teknik. Spelar musik med Avtalet.