Diss: Nämen dra åt helvete en till norrbagge! Man får ju vara jävligt glad att P1 åtminstone inte plockat in några danskar alltså.
Hiss: Att du blev ”bäste jordgubbesäller”. Kul. Det är ju lite kul med norska alltså. Och så din fars visdom: sälj de jordgubbar du har, det är de enda du kan sälja. Jag har inte mycket till övers för säljare, men det var ändå fint på något sätt.
Hiss: När du tänker söka vd-jobb och dina vänner hånskrattar, vilket bra härm av dig: ”Haa-haa-haaaaaaaa.” (Mitt härm var sådär, men det är inte lika lätt i text).
Hiss: När du plötsligt slänger ur dig att ni ska öppna nyköpta varuhuset på 48 timmar i stället för nio månader. Humor.
Hiss: Och när du spelar ”Eye of the tiger” i bakgrunden och pratar om ditt kall. Det hade lätt kunnat bli så fånigt. Men istället är det en sådan fantastisk inblick i ditt psyke. Här är du uppe och touchar på en femma i betyg.
Diss: Men när du pratar om ditt döde far direkt efteråt med gråt i halsen. Var kom det ifrån plötsligt. Jag vill inte ifrågasätta din sorg, men du kastar dig in i det så fort och sedan ur det direkt igen. Det är något lite sjukt över det. Något som kanske också ger oss insikt i ditt psyke.
Diss: Garth Brooks. Raserar allt du byggt upp.
Diss: Bob Geldof vigde dig och din fru.
Hiss/Diss: Jag vet för lite om dig för att göra någon bedömning av ditt skattesnack. Men det ger en skön kontrast till tidigare sommarpratare så klart *HOST HOST*ANJA*HOST.
Diss: Men mest är det tråkigt att lyssna på dig nu.
Hiss: Avslutande: ”Lite galenskap kan leda långt, väldigt långt”. Ja, det verkar ju funka rätt bra för dig. OCH det hade varit kul att få höra MER om det.
Det här var riktig lovande ett tag, men tappade sedan på slutet. Dessutom var musiken i mångt och mycket vedervärdig, men ibland komiskt så.
