Hiss: Säsongsfinal. Äntligen!
Hiss: Okej, att du sjunger ”Sommar, sommar, sommar” själv. Det ÄR ju rätt briljant.
Hiss: ”Rätt i salamin”. Att du förklarar det roliga med det. Att du inte sa ”rätt i korven”, utan ”rätt i salamin”. ”En väl vald referens”, kallar du det själv.
Diss: Nu sjunger du dagens andra låt. Jag känner att jag redan börjat tröttna lite på detta koncept. Bävar inför när du kommer hylla Hasse & Tage, precis som alla andra sommarpratare.
Hiss: Men jag älskar dragspel. ”Viggen”!
Hiss/diss: Jag har ju länge varit trött på allt prat om jante som ständigt förekommer i Sommar. Det är jag fortfarande, men du utvecklar tankarna åtminstone lite.
Hiss: När du sjunger för farmor.
Hiss: Okej, din hyllning av Hasse & Tage kom nu. Inte ett dugg oväntat. Men den bestod i att du hade en självslöjdad tygtavla av Hasse Alfredson som liten. Det är stört.
Hiss: ”Viggen”, igen. Jag SER vad du gör här. Och jag gillar det.
Diss: Men jag skulle ljuga om jag inte sa att jag börjar tröttna på de här jävla låtarna nu.
Diss: Det är ju inte precis som Ebbots blandband ”Rena rama supa”.
Hiss: ”Viggen”.
Hiss: Oboy-tangon. Ja, jag tycker det är lite kul ändå.
Hiss/Diss: Den här Las Vegas-låtan är lite som en droppe som skulle kunna få bägaren att rinna över. Men den sätter samtidigt fingret på vilken sång- och dansman du är.
Skulle ambitionsnivån betygsättas är detta en självklar femma. Och jag har en känsla av att du kommer få din beskärda del av hyllningar. Det är du värd. Men alla ni som tycker att det här är så där bra, ni måste vara medvetna om EN sak: ni är väldigt, väldigt, VÄLDIGT gamla.
Men oavsett om målgruppen är åldringar och lillgamla, så räcker ambitionen, och det faktum att du tagit med dig en hel orkester till Sommarstudion, för att betyget ska lyftas från en trea till en fyra.
