Okej, man borde väl skriva något fint om Lena Nyman. När en sådan briljant skådespelerska lämnar jordelivet är det ju på sin plats att skriva något om hur fin hon var, hur fantastisk hon var och vilken storartad karriär hon hade. För allt det stämmer ju. Men samtidigt blir det lätt så fånigt, det är ju så självklart.
Lena Nyman tillhör den lilla skaran som hade allt, hon hade bredden och djupet som gjorde att hon fick en given och stor plats i den svenska folksjälen. På samma sätt som Per Oscarsson lyckades hon med att göra det breda folkliga samtidigt som hon med enkelhet kunde ta sig an det svåra och smala. Både Per och Lena jobbade med de allra bästa. För att de var bland de allra bästa. Lena Nyman har jobbat med Ingmar Bergman, Hasse och Tage, Vilgot Sjöman, Gösta Ekman…
Lena Nyman var också kontroversiell och utmanande. Liksom många kulturarbetare i hennes generation hade hon ett socialt och politiskt patos. Hon var viktig och bra på så många sätt, Lena Nyman.
Det där inrökta skrattet, den självklara briljansen hon levererade repliker med… Jag kommer sakna Lena Nyman, det finns liksom inget mer att säga. Det är en generation av stora skådespelare som är på väg att dö ut. Vi har därför en bra anledning att se om en massa bra svensk film.
Lena Nyman hade även en liten roll i när Kristdemokraterna bildades. Hon spelade Steva i filmen 491. Läs mer här:
http://www.dt.se/nyheter/sater/article884057.ece