Måndag
Videon till Azealia Banks – 1991.
Tisdag
Den årliga tv-hyllar-tv-festen Kristallengalan sändes i år på Kanal 5. Programledarna Filip och Fredrik lyckades göra en ovanligt underhållande galasändning. Höjdpunkten var när min personliga favorit Conan O’Brien i en videoinspelning hyllade Filips pappa Lars Hammar och krävde att han skulle få dela ut ett pris.
Jag försökte på förhand påverka juryn att dela ut pris till rätt vinnare, det gick väl sådär. I tre av tio kategorier lyssnade de på mig, men i flera andra gick de på mitt andraval. Jaja, det svenska folket var för ovanlighetens skull mer vettiga. Folket hade rätt i fyra av fyra kategorier när de valde Gina Dirawi till årets kvinliga programledare, Filip och Fredrik till årets manliga programledare, André Pops till årets sport-tv profil (jäkla märklig särskrivning i kategorin där) och Får vi följa med till årets program.
Tisdag var dessutom dagen då vi lyssnade på Lil Waynes nya mixtape, Dedication 4. Och var det så att Nicki Minaj kom ut som republikan, eller var det möjligtvis satir? Fredrik Strage skrev senare i veckan en krönika om Barack Obamas popularitet bland amerikanska hiphopare.
Onsdag
Jag upptäckte bandet Liv slakt & maskin och deras fantastiska låt Öviks sjukhus.
Torsdag
Nya Plus – hur länge man nu ska kalla det för nytt – är verkligen strålande konsumentjournalistik. Det är nästan alltid både intressant och roande. Åsa Avdic är minst lika tuff som Sverker någonsin var. När hon ringer upp de ansvariga företagen ser man hur hon njuter av att ge den drabbade röst och ställa dummingarna mot väggen.
Fredag
En motsägelsefull fredagsrutin. Först spinning på gymmet och sedan öl och vegoburgare på krogen. På gymmet var det fredagsstämning, vi cyklade till Survivor, Scooter, Arvingarna, Markoolio, Aqua och Danny. Även på Guldapan var det fredagsstämning. I högtalarna spelades The xx.
Nu har The xx nya album, Coexist, släppts på Spotify. Britternas minimalistiska pop kommer gå varm hela hösten.
Lördag
På Värmlands museum visas just nu en utställning om döden. Ett intressant ämne så klart, men tyvärr är det mest några objekt utställda utan ett ordentligt sammanhang. ”En trivsam bagatell” som VF-journalisten Odd Råberg uttryckte det när jag mötte honom utanför museet. Så kan man ju också prata om döden.
Och det är också en passande beskrivning av Men In Black som gick på tv på lördagskvällen. En trivsam bagatell. Två saker vill jag ta upp om Men In Black. Bästa skämtet: ”Meet the Twins, Bweryang and Bob.” Oväntad upptäckt: Republikanen och tidigare presidentkandidaten Newt Gingrich är en utomjording.
Söndag
Slapparsöndag! Filmfrossa!
Först såg jag Piraterna!, en bra men lite onödigt lång film. Varför görs barnfilmer längre än en timme egentligen? 60 minuter är maxtiden ett barn kan vara koncentrerat oavsett hur bra hen tycker att filmen är.
På kvällen såg jag 50/50. Jag vet inte om det är en bra film att se om man som jag hela tiden oroar sig för cancer. Så fort jag har lite ont eller blir lite sjuk så tänker jag att jag ska dö i cancer. Och det blir bara värre och värre med åren. 50/50 gjorde inte den saken bättre precis. I övrigt är det en fin men lite väl konventionell film med ett ovanligt tema.
Och ja, mellan filmerna var det ju X factor-premiären också, ett program som tydligen inte ens nådde upp till en miljon tittare. Och då är det alltså TV4:s stora satsning i höst, det går inte att beskriva som något annat än en flopp.
