Wermland Forever är usel och overklig reality

Karlstads kommun har kastat in 150 000 kronor som TV3 fått använda till marknadsföring av den nya såpan Wermland Forever. Ett modigt drag. I marknadsföringen har TV3 främst pratat om The Hills som inspiration till den nya serien.

Jag gillade The Hills, även om jag tyckte ännu bättre om föregångaren Laguna Beach.  I grund och botten tycker jag om de semiscriptade såporna. Favoriten i genren är fantastiska Newlyweds med Jessica Simpson och Nick Lachey.

Och nu sitter jag här, efter en timmes manusstyrd realitysåpa inspelad i Karlstad, staden där jag bor. Jag borde vara överlycklig. Men jag sitter bara här och gapar. Det är svårt att samla tankarna och formulera något läsbart. Vad fan var det som hände?!

Inledningen var minst sagt skakig. Mina första tankar var ”Helvete. Helvete! HELVETE!”, ”Jävlar. Jävlar! JÄVLAR!” och ”Hur i hela jävla helvete ska jag stå ut i en hel timme?”. Det var så absurt dåligt. Så genomstyltiga dialoger och så onaturliga situationer. Efter ett tag kom jag in i skolpjäskänslan, jag köpte de dåliga replikerna, kanske mest för att jag ville köpa det. I all uselhet skapades ett parallellt universum där människor faktiskt pratar och beter sig som i Wermland Forever.

Nu har jag klagat på dåligt manus, dåligt skådespeleri och dålig trovärdighet. Jag har inte ens snuddat vid den unkna synen på både män och kvinnor – men främst kvinnor. Wermland Forever är ovärdig och overklig reality. Som Karlstadsbo vill jag inte att det ska vara så här dåligt. Jag vill ju älska programmet. Jag försöker hitta förklaringar: ”Det är ju första avsnittet bara, det kanske blir bättre” eller ”Det är meningen att det ska vara lite taffligt”. Men det finns inga ursäkter för Wermland Forevers uselhet, inga förmildrande omständigheter.

Jag vet inte vad jag ska göra, vad jag ska säga. Det kommer bli jobbiga tisdagskvällar, för självklart tänker jag fortsätta stå ut med det genomusla Wermland Forever. Jag kan inte låta bli. Jag älskar det på något vridet jävla sätt. Jag blir fnittrig bara jag tänker på programmet, på vissa repliker och vissa situationer. Men hur ska jag stå ut? Kanske borde jag söka hjälp.

Om Peter

Peter Östborg. Frilansjournalist och recensent. Västmanlänning som bor i Karlstad. Jobbar på Kontoret mediabyrå.