Hiss: Mickel räv från Klas Klättermus.
Hiss: Ditt galna skratt.
Diss: Att du svamlar som en jävla galning om Bobby Fischer och Klas Klättermus. FULLKOMLIGT obegripligt.
Hiss: Att du är så vrickad.
Diss: Att det tyvärr inte går att förstå vad du pratar om!
Hiss: Din historia om Per Oscarsson, hur skådespelare förknippas med sina roller. Och det SKOGSTOKIGA sättet du gör det på.
Diss: Jag GILLAR verkligen excentriker, absolut. MEN, att lyssna till det här i en och en halv timme? Hur ska någon, som inte tagit LSD, kunna hänga med?
Hiss: MEN VA ÄR DET HÄR för sjuk historia om när du sjunger Thore Skogman på ålderdomshem med gylfen öppen och snoppen ute?
Hiss: Solbulle i stället för lunch i skolan!
Hiss: Att du med musik och anekdoter målar upp en bild av den tid du växte upp i.
Diss: Dina ibland sökt provokativa åsikter som ska ursäktas som någon form av rakhet eller mod.
Hiss: Berättelsen om din kollaps, ditt missbruk och hur du överlevde. (Och att du har TRE mäns hjärtan).
Hiss: ”Björn Afzelius, snacka om en välkammad ilska.”
Hiss: Din kärleksförklaring till Affe, bannemej det finaste jag hört på länge. Så rakt och okomplicerat berättad. Kanske vet du om att du behöver allt det där skruvade och provokativa för att nå de här berättelserna, för att de ska fästa ordentligt. Kanske behöver du inte det. Men jag är glad att jag fick höra det. Jag VET ju redan nu att ditt sommarprat inte kommer få ett toppbetyg. Så jag måste bara ge den här anekdoten 
.
Hiss: Åsa-Nisse som något mörkare än Norén. FRUKTANSVÄRT underhållande.
Hiss: ”Vi som håller på med teater, vi är lite ledsna. Och är vi inte det när vi börjar, så blir vi det”.
Hiss: ”Vintersaga” med Jerry Williams.
Det är lite orättvist och FEGT av mig att sätta det här betyget. Det gränsar dessutom till att vara HÅNFULLT. Men du har ju på sätt och viss redan fått en femma. Du är uppe och nosar där flera gånger. Men jag TYCKER inte du är där hela vägen. Ibland är du till och med i andra änden av spektrat. Och då hamnar totalbetyget här.
