Hiss: Att du ska berätta om hur du blev en halvrabiat feminist. ”Halvrabiat feminism – the origin story”, det är en berättelse som behövs det.
Hiss: Att Glamour blev ett feministideal.
Hiss: Jenny Wilson. Fan va bra hon är.
Diss: Usel jävla bröllopspresent med guldmynt som ska lämnas TILLBAKA.
Hiss: Kerstin Thorvall nämns för andra gången i Sommar i år.
Hiss: Din pappa som sitter och hmm:ar i bakgrunden när du pratar i telefon med mamma. ”Han tycker inte om att prata i telefon”. Jävla go’ gubbe.
Diss: Att du spelar en låt som heter ”Tutti frutti” men att det INTE är Little Richards låt och att det INTE är MC5-versionen av den.
Hiss: Att platta håret med strykjärn.
Hiss: Detta känns så fel av mig, men jag VISSTE redan när du nämnde den där silversmeden första gången att det fanns ett kärleksintresse där, som att berättelsen inte skulle kunna innehålla en man utan att det var någon du blev intresserad av. Sedan visar det sig STÄMMA. Det är ju så klart en trist insikt, men sedan reflekterar du över just detta och VÄNDER därmed på hela steken. Det är SNYGGT gjort.
Det här var bra om att vara kvinna, att vara feminist, att komma från en fet, assyrisk släkt, att ha hopplöst hår, men samtidigt inte särskilt spännande eller omskakande.
